Tiden flyger iväg!

Idag tog vi ”Bali Shuttle bus” (songtaew) till byn Mae Phim. Vi satt på flaket på sätena igen. Eliah har börjat tycka att det är lite tråkigt eller så har vi åkt när han varit lite trött. Han klättrar på sätena, vill sitta och titta ut och sen amma. Ja, ja… inte så stora problem egentligen. Vi hade fått tips av några svenskar på området (området vi bor på är fullt av svenskar och några finnar) vart stranden är fin. Att den är smutsig beror visst på översvämningarna i Bangkok. Igår när vi åkte förbi stranden såg vi att den var mycket renare på vissa ställen så vi la det på minnet. Sydafrikanen som skjutsade hem oss första dagen vi missade bussen tipsade om Mae Phims bästa restaurang. När man körde förbi den såg den inte mycket ut för världen. I Mae Phim promenerade vi, shoppade lite kläder till mig och tittade på restaurangernas fiskar och skaldjur.

Vi gick en svettig promenad till Sun Shine Bar, restaurangen vi fått tips om.

Eliah somnade på vägen och sov en lång stund i skuggan på restaurangen, som låg alldeles vid havet som fläktade skönt.

Maten var god! Adam testade glasnudlar för första gången och gillade det så mycket att han åt upp en stor portion, plus lite hederliga pommes frites. Jag och Staffan åt goda skaldjursrätter, räkor och bläckfisk och sån´t härligt.

Bläckfisk kan man köpa på gatan också men det har vi inte riktigt vågat prova än. Så här ser den ut.

På restaurangen hade de en stor TV som först visade fotboll. Då åt Adam. Sen visades tecknat barnprogram och då satt Adam som ett ljus så jag och Staffan passade på att beställa in lite gott kaffe.

Vi satt på restaurangen i drygt två timmar och hade det skönt. Adam var inte mätt så vi beställde varsin glass till barnen.

All mat, dricka, kaffe och glass kostade oss bara knappt 200 kronor för fyra personer! När alla var mätta och nöjda gick vi ner till stranden som faktiskt var mycket renare idag och lekte och hade det skönt.

Tiden går så fort! Det känns som att dagarna bara flyger iväg. Och det är lätt att hitta saker att göra. Det är ganska otroligt hur barnen anpassar sig och finner sig i situationer. När vi skulle åka hem kom det ingen buss så vi fick vänta på nästa som skulle komma en timme senare. Då blev det lite glass och sen lekte vi att vi var Superdraken, Rorri och Sally (olika bilar) och körde tävling på ”trottoaren”.

Det gick att ha kul en lång stund! Sen kom bussen och vi åkte hem, badade i poolen och köpte mat på områdets restaurang som vi åt hemma på vår veranda. Pommes frites, stekt falukorv till barnen och asiatiskt till föräldrarna. En helt vanlig dag i Jenemarkarnas liv, som vi njuter stort av.

Två änglar i Thailand

Att vara i ett nytt land kan vara både krävande, stressigt, varmt, svettigt och frustrerande. För det mesta är det ju bara varmt och härligt och njutningsfullt. Men ibland så inträffar det där som kräver lite extra av en som förälder, kanske just för att man är förälder och vill att barnen ska ha det bra.

När vi hade landat på Bangkoks flygplats, efter en lång och tröttsam resa med knappt någon sömn alls kom vi faktiskt tack och lov ganska fort till passkontrollen. Alla tio (??) passkontroller var öppna. Bra så långt. Men framför varje passkontroll var det långa, långa köer. Nu gällde det att hålla humöret uppe. Barnen var trötta. Föräldrarna var trötta. För att underlätta den evighetslånga väntan satte jag mig ner med både pojkarna och lutade oss mot en pelare med några bamsetidningar. Adam och Eliah hade inte riktigt samma intresse, de var trötta och less på att sitta stilla. Eliah ville hälla ut innehållet i sin ryggsäck. Adam ville sitta still med bamsetidningen. Plötsligt kom en flygplatsvakt mot oss med snabba och bestämda steg. Hjälp! tänkte jag, vad vill han!? ”You there! Are you standing in line?”. Jag hade ju kunnat tänka mig att man inte får sitta på golvet på flygplatsen i Thailand… ”Come with me!” sa han och jag tänkte att nu får vi vårt straff. Vakten visade oss förbi alla köer bort till passkontrollen för de med thailändska pass. Det var två personer framför oss i kön. Det tog ändå ett tag för oss att komma igenom med alla stämplar och fotografering de ville ge och ta. Det var den första ängeln vi mött i Thailand.

Igår kom vi till Mae Phim och huset vi ska bo i i två veckor.

Barnen tycker det är lite jobbigt med förändringar och nya ställen så de var lite extra krävande, Adam ville ha täcket från Härnösand och allt som det brukar vara, vilket inte är så lätt här. Vi tog ett dopp i områdets pool...

och sedan lagade vi lite mat, mackaroner och korv! Resten av eftermiddagen och kvällen var vi i huset, som är superfräscht och fint. Vi lekte med duplo och läste och boade in oss så vi riktigt kände att det är vårt hem. Igår tog vi bilen in till Mae Phim, man sitter på flaket på små bänkar!

Killarna tycker det är spännande! Vi åkte till stranden, som tyvärr var en besvikelse jämfört med Koh Samet, men vi lekte i sanden, hängde i solstolarna och drack en massa coca cola.

Och så blev det sådär igen, helt plötsligt var vi jättehungriga och hade helt glömt bort mat! Så vi hittade ett Texas Steak House och åt lite mexikansk mat och pommes frites. Sen promenerade vi i värmen, svettades, åt glass och kollade internet och sen handlade vi mat till huset och sen skulle vi ta bilen hem. Den går en gång i timmen. Eliah sov i vagnen och Adam satt vid vägkanten och väntade.

Staffan skulle springa in och köpa ett paket glass och jag skulle hålla utkik efter bilen. Det gick inte så bra, jag kollade åt fel håll (eftersom det är vänstertrafik) och bilen körde förbi. Trött, svettiga och uppgivna stod vi där. Och tänkte att vi orkar inte vänta en hel timme till på nästa bil. Tjejerna som jobbar i restaurangen försöker ropa in en annan bil men lyckas inte. Staffan gick för att leta efter en taxi men taxi chauffören var borta. Plötsligt kommer en man och säger ”I can drive you. It´s not easy to sit and wait for an hour with a baby”. Det visade sig att mannen bor i närheten, men kommer från Sydafrika och tyckte bara att det var roligt att få skjutsa oss. Vi fick åka i en fin bil med luftkonditionering ända hem. Thailands andra ängel!

Vi kom hem och tog ett dopp i poolen och utforskade områdets restaurang, pannkaka till Adam och Satay Chicken till Eliah och sen hängde vi på vår uteplats resten av kvällen. Hem ljuva hem!

Mat i Thailand

Man måste ju äta i Thailand också... trots att det är varmt och så roligt att göra massa andra saker. Som tur är så finns det olika slags delikatesser som till exempel hamburgare och pommes frites...

eller pannkakor!

För den som är lite mer gourmet finns ju fisk av alla slag och så thaimaten,

men den har vi knappt börjat på än. Vi hinner liksom inte med! Det är så mycket annat vi vill göra och vips är klockan 17 och vi har inte ätit sen frukost. Då kilar vi ner till pannkakshaket eller hotellrestaurangen och beställer lite mat. En portion ris kostar 5 kr och killarna älskade det!

Igårkväll gick vi ner och åt mat på restaurangen på stranden. Det är en liten utmaning att hitta mat som killarna gillar, men potatis, ris, pommes frites, pannkaka och hamburgare är ju aldrig fel. Åsså en massa glass :-)

Ikväll gjorde vi en utflykt till Hat Sae Kai, den stoooora stranden på Koh Samet. Två kilometer bort ligger den och vi tänkte vifta på en bil som kunde ta oss dit, men vips var vi framme! Två kilometer var inte långt här i Thailand. På vägen dit gjorde vi ett stopp vid jeps bungalows och köpte oss chokladmoussebakelser och espresso och cappuccino. Mums!

Framme vid stranden fick vi se lite fyrverkerier och sen var det dags att ta oss hemåt. Vi lyckades vifta in en bil som körde oss hem sittandes uppe på flaket på den gropiga vägen! Mycket spännande utflykt och mycket skönt att komma hem till vår strand och vårt hus! Vid midnatt hoppas vi att vi alla sover gott :-)

Bilder från Koh Samet

Här kommer några bilder från hur vi har haft det idag på Koh Samet.

Adam njuter av vattnet, sanden och värmen!

Sen blev det lite banana split efter middagen (som bestod av pommes frites och vårrullar. Vi har nog inte nån aptit nån av oss egentligen. Eliah som var hängig i mammas knä).

Utsikten från vår strand och några klippor som Adam utforskade.

Vilken härlig stor sandlåda!!! Här kan vi leka hela dagarna!

Åsså i vattnet förstås! Med mamma!

Och nu är Eliah piggare och har fått behålla vatten och lite mat! Skönt!

Första dagen i Thailand

Morgon. När Adam vaknadeefter 14 timmars sömn satte han sig upp i sängen och utbrast "allt är nytt här!". Han hade ju missat när vi åkte till hotellet och när vi kommit till vårt rum.

Första dagen, första magsjukan? Precis när jag skrivit förra inlägget började Eliah klaga på ont i magen och spydde. Han hade inte ätit på ett dygn så det var bara galla. "Atten, atten" har han sagt hela dagen (och druckit vatten), och vilat och sovit och spytt och spytt.

Frukost. Första Thailandsfrukosten. Vi gick ner i lobbyn där de visade en våldsam film. Adam höll för ögonen och de snälla thailändarna (som älskar våra blonda pojkar) bytte kanal och hittade en barnkanal. Adam och Eliah försvann i TV-världen. Vi fick välja frukost från en inplastad bild och när maten kom undrade Adam "varför får vi mat till frukost?". Han ville spara den till lunch.

Promenad. Efter frukost gick vi ut på en promenad längs gatan där vårt hotell låg. Det känns precis som i Brasilien. Folket är vänliga, klimatet, husen, plaststolarna på restaurangerna längs vägen, skyltar, ja, det kändes som att vi hamnat i ett annat annat land.

Koh Samet. 40 minuter innan vi skulle bli hämtade kommer vår minibuss (vilket får mig att inse att vi verkligen INTE är i Brasilien). Vi har lovat Adam att han ska få titta på film i bilen, men först vill vi att han tittar ut lite. Efter en LITEN stund säger han "nu har jag tittat ut, NU kan jag titta på film". Så Adam tittar på film hela resan. Eliah som är magsjuk lägger sig i mitt knä och somnar. Barnstolar finns ju såklart inte men bälten har de i alla fall!

Minibussen kör ut på piren i Ban Phe samtidigt som speedboaten saktar in där vi ska gå på. Jag är imponerad över thailändarnas punktlighet och organisationsförmåga! Eliah mådde verkligen inte bra och somnade där han satt i mitt knä. Speedboaten gick fort! "Det blir kallt på mitt ansikte" tyckte Adam om vinden. Båten körde rakt in till stranden till vår Resort och vi hoppade ner i vattnet, det ljumma vattnet. Så fort vi kom iland spydde Eliah. Igen. Trots sin magsjuka var han så tapper och aldrig egentligen på dåligt humör eller klagade. Min guldklimp.

När Adam hoppar av båten är det som att släppa ut en ko på grönbete. Han springer iväg, känner på vattnet, springer på sanden. Han njuter. Han har sett fram emot det här.

Resten av dagen leker vi i vattnet, i sanden, utforskar hotell, gångar, stenar. "Bada lite till" sa Eliah när han piggnat till efter lite glass.

Framme!

De asiatiska fåglarna sjunger, flygplanen dånar över hustaket och två svenska pojkar ligger och snarkar. Vi är framme!

Det var en förväntansfull skara som lämnade sundsvalls tågstation för snart två dygn sen. Tågresan gick jättebra, båda pojkarna trivdes och roade sig bra. Eliah sa nån gång att "mynta inte här" och det var ju sant. Morfar var inte där med oss längre...

När vi kom fram till Arlanda blev allt väldigt spännande för Adam som då hade tusen frågor om allting. Varför kör vi in i en tunnel, hur har de gjort den, hur kommer tåget ut, vad är det där för parkering :-) Ja, frågorna tog aldrig slut! Adam som visste precis vad som skulle hända var ganska otålig att få checka in och gå igenom säkerhetskontrollen! Men när det väl kom till kritan så var det visst lite läskigt att gå igenom säkerhetskontrollen. Han berättade att han inte hade någon sax eller nåt annat vasst, sötnosen.

På Arlanda köpte vi varsin fläkt till pojkarna, Eliah valde en Hello Kitty och Adam en Toy Story. De sprang vi runt med en lång stund och alldeles innan vi skulle gå igenom gaten satte vi oss på golvet och bad för resan. Pojkarna satt som ljus och insåg nog allvaret :-)

Adam var väldigt ivrig att få gå ombord på planet så när de ropade att barn fick boarda först blev han lyckling! Han sprang fram till flygplanet och till sin plats! Eliah tyckte oxå att det var spännande, satte sig i sätet och på med bältet.

Resan gick bra, till en början behövde vi inte använda vår extrautrustning, och tänkte att det här kommer gå bra! Eliah somnade och sooooov, Adam somnade ganska sent men sooov han oxå. Men så landade vi i Peking (fast då hade Eliah vaknat efter tre timmars sömn). Adam fick bara sova i tre timmar han med och somnade inget mer på hela resan, inte förräns vi landat i Bangkok och hämtat väskorna! Eliah sov lite nu och då och jag passade på så ofta jag kunde!

Mitt bästa TIPS för att slippa jetlag är att inte sova när du reser så när du landar på kvällen kan du sova en hel god natt. Och det har vi gjort! Knappt vaknat en enda gång. Och vår lilla tonåring sover fortfarande. Han har ju egentligen natt i kroppen just nu. Eliah har feber och hostar, men är på bra humör och dricker vatten konstant! Nu ska vi försöka väcka Adam så vi hinner äta frukost innan vi blir hämtade till paradisön Koh Samet!

Sista arbetsdagen!

NU är sista arbetsdagen gjord! Vilken känsla. Nu ska det packas och förberedas. Om tre dagar är vi på väg!
Vi packade det mesta förra helgen, men nu är det finputsningen kvar. Packa barnens handbaggage och ... ja... det mesta är ju faktiskt klart. Vi har köpt små pixieböcker, pysselböcker, laddat mobilen med appar, lagt över filmer på vår nya minidator, slagit in överraskningar i paket. Våra barn kommer vara sysselsatta långt efter att vi kommit hem med allt vi har med oss. Ja, det finns de som säger att resan är minutiöst planerad och det är kanske inte konstigt med oss två som föräldrar :-) Listorna på vad som ska göras är snart tomma.

Så här ser resplanen ut än så länge:
Söndag: tåg till arlanda, flyget går på kvällen.
Måndag: vi landar i Bangkok, sover en natt på hotell.
Tisdag: vi blir hämtade med en minibuss som tar oss till färjeläget i Ban Phe pier. Där väntar en speedboat på oss som tar oss till Koh Samet där vi stannar i fyra dagar.
Lördag: reguljär båt till Ban Phe och sedan blir vi hämtade med minibus som tar oss till Bali Residence i Mae Phim. Där har vi hyrt ett hus och stannar vi i två veckor.

Sedan blir det nattåg från Bangkok till Chiang Mai och boende på ett Retreat Center för missionärer i Asien. Undrar hur vi kvalade in? Stället ska vara väldigt barnvänligt med barnpool, lekrum inne och lekplats ute. Där finns också en böneträdgård och bönerum som vi ser fram emot att använda.

Efter tre veckor i Chiang Mai har vi tre veckor kvar av vår resa i Thailand och har än så länge inga planer. Hur det nu kunde gå till med annars så välplanerade människor :-) Vi måste nog utmana ödet lite!