lördag 14 april 2012

Vilken härlig vecka vi haft!

Men nu har mormor, morfar och Benjamin åkt hem, till vår stora sorg. Vilken lyx det har varit att ha de här! De kom på morgonen, lördag för en vecka sedan. Bleka och trötta. Vi bjöd på frukost med alla möjliga konstiga frukter och sen började vårt späckade program. Som tur var var de inte inställda på att sova. Efter frukosten åkte vi på moppe till Coca Cola stranden.


Där fick alla fotbehandlingar och massage. Och sova lite också J





Nästa dag var det dags för speedboat till Koh Samet för tre dygn på paradisön.


Vi bodde på samma ställe som sist, det var ju så bra! Och det blev bra nu med. På ön blev det en hel del slappa, men också promenader i ”djungeln”, moppehyrning och fiska bläckfisk.




Fast då blev morfar och Staffan sjösjuka… bara Benjamin höll sig uppe hela turen.


Framme på ön fick vi påskägg av mormor. Det var riktigt uppskattat!


Vi åt middag på stranden och kastade oss i sanden J I alla fall somliga av oss.




Vi åkte också en skumpig tur med öns songtaew. Vägen är gropig så vi hoppade och flög!


Efter tre nätter på ön åkte vi färjan in till Ban phe där vi blev hämtade av vår chaffis, som körde oss till shoppingcentret i Rayong. Där åt vi både mat och glass.


Mormor, morfar och Benjamin shoppade lite. Jag och Staffan försökte hålla pojkarna lugna.

Sista dagen åkte vi till Coca cola stranden och shoppade lite i Mae Phim. Sen var det dags för våra älskade att åka hem. Eliah ville inte säga hejdå. Adam sa ”jag vill ge dig en hård kram mormor. Jag kommer att längta efter dig”.

Nu tar vi det lugnt i några dagar. Det är extremt varmt så vi alla blir väldigt trötta. Igår började också songkran, thailands nyår och säkert världens största vattenkrig. Vi åkte en liten tur med vår moppe och blev genomblöta. Folk står på flaket på sina pickups med stora vattentunnor och hög musik och kastar vatten på alla som kör på vägen. Det är en riktig folkfest och thailändarna som annars är ganska lågmälda lever verkligen upp! Kul sätt att avsluta vår resa men nu ser vi fram emot att komma hem och börja en ny resa i vårt nya hem, Starred!


torsdag 5 april 2012

Tillbaka på Bali

Nu har vi landat och gjort oss hemmastadda i vårt nya hus där vi ska bo resten av tiden här i Thailand.

Vi är tillbaka på Bali Residence där vi bodde de två första veckorna. Barnen trivs så bra att vi också trivs. Trots att själva husområdet är fullt av svenskar…

Bali erbjuder en ”shuttle bus” eller songtaew som går runt byn en gång i timmen. Med den som enda transportmedel är man ganska begränsad så nu har vi hyrt vår egen moppe med sidovagn! Det är spännande för oss alla!

När vi åkte hit, tog vi tåget såklart!


Denna gången åkte vi första klass och fick en egen kupé med ett litet handfat, vattenflaskor och glas. Vi hade också lite mindre kallt, men annars var det nog ungefär som andra klass. Samma stil så att säga J

Adam hade feber, minst 39 grader och somnade på en gång. När han vaknade en timme senare spydde han och då tyckte jag att det var dags för en alvedon, stackarn. Vi ger de inte alvedon så ofta, men efter en stund så gick febern ner och han mådde bättre. Han var fortfarande febrig och väldigt medtagen men han somnade och vaknade frisk! Vi kom fram till Bangkok tre timmar för sent!!! Vi hade bokat transport och tack och lov stod chauffören utanför tåget och väntade! Så bra man kan ha det!

När vi fixat egen transport i Bali åkte vi till coca cola stranden! Idag ville Adam få sina naglar målade och valde sitt favoritbär – jordgubbar! Han var väldigt intresserad och tyckte nog att det var en härlig upplevelse, om än lite lång… man måste ju vänta tills färgen torkar!






När mormor och morfar kommer vill Adam få sina naglar målade igen, tillsammans med mormor!

Eliah tyckte det var spännande och ville få sina målade också, men han var egentligen trött så han somnade till slut gott och sov länge i havsbrisen.

Innan vi lämnade Chiang Mai hann vi göra många utflykter! Sista dagen åkte vi bland annat till paraplybyn där de tillverkar de fina pappersparaplyena. Det är verkligen ett hantverk!


Vi åkte också till Night Safari igen och matade djur, det var en riktig höjdare och blev bara bättre och bättre för varje gång.

Nu längtar vi efter vårt besök som kommer på lördag morgon! Vi har en mixer här i huset så vi ska göra goda fruktshaker till de när de kommer! Imorse fick jag en god vattenmelonshake av Staffan. Mums!!

söndag 25 mars 2012

Vi ska få besök!!!

Om knappt två veckor ska vi få besök av mamma, pappa och Benjamin!!! Det vill vi fira med en vacker blomma.


Vi är så glada och längtar tills ni kommer!

Vattenfall och hästridning

Igår fick vi följa med familjen Fållsten på en utflykt till "Mork Fa" vattenfallet. Adam tyckte att det var spännande: "Är det ett riktigt vattenfall? Ååh, det är första gången jag ska få se ett vattenfall!". Vi klämde in oss alla 10 i deras bil och åkte iväg, 45 minuter tog det tror jag. Väl framme fick vi gå en kort liten promenad. Eliah fick några nya kompisar. Här går han med Dalie.



Så äntligen var vi framme.


Det var ett högt vattenfall! Det dånade när man gick nära, vattnet var klart och ganska kallt. Adam tittade och funderade. Sen ville han ge sig ut och upptäcka.




Eliah tyckte det var spännande med vattnet och kände lite på det.


Men det var nog egentligen lite för kallt för våra pojkar som vant sig vid vatten som är 30+ nere i Mae Phim :-)


Det var en härlig dag. Luften var renare än inne i Chiang Mai. Jättekul att hänga med trevliga människor, så vi är nöjda. Sen kom vi hem och däckade på hotellrummet. Det var ok det med :-)

Dagen innan hade vi varit på Chiang Mai Zoo för andra gången. Den här gången fick båda killarna prova på att rida en liten bit. Adam visste inte om han vågade först men så fort han satt på hästryggen sken han som en sol. Och när han ridit en stund ropade han "mamma, det är jätteroligt!". Eliah var mer fokuserad, höll i sig och tittade framåt. Det var nog mest spännande för hans del.



Vi får se om vi kan följa med mormor till ridhuset i Härnösand när vi kommer hem igen. Det vore roligt!!

Säkerhet är kanske det sista man tänker på...

Man kan transportera sig själv på många olika sätt i Thailand. Vi har provat de flesta och sett en hel del, men denna lilla flicka tar nog priset! Jag tror inte jag hade valt att köra min lilla på det sättet, men hon var fokuserad och höll i sig bra :-)

onsdag 21 mars 2012

Livet i Thailand fortsätter

Oj, oj, oj vad tiden går fort! Nu har vi hunnit bo på vårt nya ställe i fyra dagar! Juniper Tree var mysigt men ganska dyrt, smutsigt och saknade kök. Istället serverade de lunch och middag. Tyvärr på fasta tider som inte alltid passade oss. Adam tyckte det var jobbigt att behöva dela bord med andra, och vi blev upptagna och pratade engelska. Dessutom var det ibland thaimat som han inte alls åt. Då var det lite svårt. Så vi hittade ett nytt ställe, Mekong Center, ett annat "missionärsställe" och kontor för en missionärsorganisation. Här har vi två sovrum, ett badrum och delar kök och vardagsrum med en annan tjej. Här kan vi laga vår egen mat när vi vill. Det är dessutom fräschare och mycket billigare! Det kostar oss 2000 kr för två veckor så det är inte illa.

Här finns ingen pool (fast vi använde den på Juniper Tree bara en gång) så idag åkte vi till Eco Resort. Det var inte så lätt. Våra missionärsvänner hade sagt att stället hette Eco Resort så jag frågade songtaew-chaufören om han kände till det. Näe, ingen aning. Efter en felåkning och flera förfrågningar så fick vi veta att thailändarna kallar det "Immeccååååå". Inte så lätt att komma rätt då!

Där badade vi, drack goda juicer, åt god mat och hade det skönt!




Här i Chiang Mai finns en del shoppingcenter så vi har gjort några snabba turer på dem. Ibland är barnen helt galna och river stället, andra gånger går det lite bättre. Igår åt vi glass på Swensen´s. Jättegod glass! Adam hittade oxå sin födelsedagstårta: "Mamma, den vill jag ha när jag fyller fem år!". Lika bra att ta kort så jag minns hur tårtan ska se ut!






Innan shoppingcentret åkte vi till ett barnhem som EFK stöttar. Många step outare har varit där genom åren. Det började för 15 år sedan för att hjälpa HIV-barn. Nu är det inga barn med HIV på hemmet men det bor 21 barn i hemmet. De flesta åker hem ibland till sina släktingar i byar långt härifrån. Att bo på barnhemmet är ett sätt för dem att få gå i skolan och sedan kunna hjälpa sina familjer och/eller släktigar i hembyn.





De hade en massa djur på barnhemmet, ankor, gäss, grisar, fiskar. Och så en hund och en katt. Gissa vem som blev lycklig!!




Och nu har jag lyckats ha med kameran när vi åkt tuk tuk. Killarna älskar det, men jag tycker att det är sådär. Ska nog köpa sån't där munskydd att ha på när vi åker tuk tuk. Det är så mycket avgaser att man nästan börjar må illa.





lördag 17 mars 2012

Mer missionärer och ett besök på djurparken

Igår fick vi komma och äta middag hos familjen Rickard (missionärer med EFK). Där fick Adam och Eliah två lekkompisar på en gång! "Men , mamma, varför kan de svenska?" undrade Adam. Alla andra här pratar ju thai eller engelska så det var en ny grej. Barnen började bada och hade jättekul...





... ända tills Staffan sa att de inte fick springa och Adam sprang ändå, halkade och slog bakhuvet. Han skrek och skrek och skrek. Han hade nog inte ramlat så illa, men han blev nog arg för att han hade gjort som han inte skulle och så blev det så. Till slut svimmade han, ögonen rullade runt och bort men tack och lov så vaknade han på en gång. Jag skrek och svimmade visst oxå sådär när jag var liten. När han vaknade var han ganska omtumlad men sa "jag glömde bort mig" och "jag vill inte gå där mer". Lilla goa gubben. Sen fortsatte kvällen bättre och vi fick god mat med bland annat potatis. Mums! Barnen tittade på Robin Hood, vilket ledde till många många funderingar hos Adam. "Mamma, jag blir ledsen när jag tänker på Prins John som bara tänker på sig själv".

Ja, idag fortsatte vi vara turister och åkte till Chiang Mai Zoo. Där fick vi mata ännu fler djur. Adam var riktigt modig den här gången och matade både giraff och elefant.




Eliah tog chansen och matade en leopard!

En bra dag, en dag som vi inte ville skulle ta slut. Till sist åkte vi till ett shoppingcenter och åt på McDonalds och köpte lite leksaker... igen... "Det är för att ni älskar oss så mycket" förklarade Adam. Hoppas han känner sig älskad utan en massa presenter oxå!

Och här är killarna som älskar tuk tuk och songtaew med en songtaew i bakgrunden och sina nya tuk tuk t-shirtar på!